Sök

Livet på Mästarberget.

En morsas vardag med barn, husbygge samt vardagens ris och ros.

Kategori

Vardag

Den ohållbara vardagen.

Ni kan knappast ana hur gärna jag skulle blogga oftare, och speciellt nu när det har skett stora förändringar på bygget skulle jag gärna memorera lite saker här också. Men tyvärr så är övriga vardagen i en sjuhelvetes svacka för tillfället. Alltså ungarna håller verkligen på att suga musten och livslusten ur mig!

Melvin tycks ha växlat upp trotsen något otroligt de senaste 2-3 veckorna. Inget går bra med honom känns det som. Han sover verkligen uselt och oroligt, nattningen inför eftermiddagsvilan tar ca 30 minuter och inför natten tar det närmare en timme. Han sparkas, bäddar, babblar och har ett äckligt Joker skratt/fnitter som han häver ur sig för var och varannan sak. Han kan av nån anledning absolut inte varva ner inför läggdags, och ett par gånger har han till och med varit nära på att somna sittandes i sängen för att han egentligen är så trött. Men ser ni nej, när ögonen lagom börjar gå i slow motion hittar han nog på någon aktivitet, t.ex som att dra med naglarna i alla sprickor och skarv som finns runt sängen. Och nattetid vaknar han nog 2-3 gånger och gråter eller gnäller, kryper upp i vår säng, ska ha dricka, går ut ur rummet eller liknande saker. Och för att han sover dåligt på natten och sen vaknar före 8 på morgonen brukar han vara lite grinig under förmiddagen, givetvis. Och sen äter han också som en mus. Tidigare har han sällan lämnat något annat än salladsbladen kvar på tallriken men nu äter han 3-4 tuggor och sen är det tvärstopp. Så går han ju hungrig mellan målen och är lite grinig över den antagligen kurrande magen. Jag vet inte om någon av er läsare kan förstå hur hopplöst allt känns med Melvin just nu, men jag kan säga som så att vi är inte långt ifrån att bli galna och sälja ungen.

Hampus då, han är i en mamis-period då han ropar och klämmer fram ett gråt genast jag vänder ryggen till. Gällande fysiken har han börjat öva lite på att ställa sig upp i krypställning men ännu är benen lite för mycket isär så han inte orkar hålla destu mer vikt på dom. Han äter som en häst allt han bjuds på, och vad är nu bättre än det! Han sover 2-3 turer om dagen och somnar helst i famnen. På kvällarna är också Hampus billig när vi kan sitta och vagga/skumpa honom i ca 30 min, så sällan somnar han före midnatt. Sen när han somnar och man är påväg att sätta honom i sängen/vagnen brukar han vakna och så är det samma procedur igen.


Texten ovanför började jag skriva på en natt för 3-4 veckor sen när jag verkligen var trött på allt som har med natten att göra. Och nu då, ca en månad senare tar det fortsättningsvis normalt en timme att natta Melvin och han e fortfarande lika pain in my asshole under hela nattningen. Hampus har egentligen inte heller ändrats så mycket vad gäller nattningen, på dagen går det bra på nån minut men på kvällen jobbar han emot på alla sätt han kommer på. Han ålar i famnen, river i håret och klöser runt sig tills han är genomsvettig. Sätter man honom i sängen ska han utforska sängens minsta lilla vrå och inte ens då blir han trött eller nöjd. Så för tillfället hatar jag verkligen nattningen hos oss. Och samtidigt hatar jag att både höra och läsa om andras fluff fluff perfekta nätter, speciellt om nån har den turen med sitt första barn. Under dessa 2 år och 2 månader har vi haft 2 månader som nästan kan kallas som en dröm, men den tiden minns man knappt längre.

På måndag börjar Melvin hos dagmamman och jag hoppas innerligt att vi får tag i gamla trygga rutiner igen. Sen börjar jag jobba vid månadsskiftet september-oktober och hoppas innerligt att vi ska få en normal rytm igen (och allra helst i vårt eget hus!!). Sista oktober börjar också Hampus hos dagmamman så då är det bara att tuta och köra, då är småbarnslivet officiellt förbi.

Jag har mycket jag gärna skulle berätta för er gällande bygget, men vet ni jag har noll tid för jag håller på och spinner på en affärsidé nu också. Och inte har jag ens överfört bilderna från telefon till datorn, så det löns inte att berätta något utan dom. Men före vi flyttar in ska ni nog få se en mellanrapport. Och e man ändå lite nyfiken kan ni kika in på mitt instagram konto –> Jacilina, där uppdateras det mera aktivt.

Annonser

Ett halå från det gråa.

Jag är ju ingen aktiv bloggare, men aldra minst med tid finns det nu under sommaren. Och speciellt när vi haft turen med att tidvis ha riktigt fint väder så lockar ju datorskärmen aldra minst. Men idag öser regnet ner, pojkarna sover och chocolate chip cookiesen är färdigt bakade så nu kan jag plinta ner några rader.

På bygget går det framåt, jag ropade in 2 presentkort till Wargendahls i Nykarleby genom bjud.fi så vi har varit dit en sväng och dräglat över tapeter. Vi har ju annars målat nästan alla väggar i nedre våningen, men i sovrummen vill jag ha lite mer karaktär och få fram det personliga så där kommer vi att sätta tapeter. I nedre våningen är väggarna och taket klart i ”köksändan”, dvs köket, burspråket och vardagsrummet. Och i trappuppgången har vi målat klart och satt taket i vinden så vi har det klart för trappleveransen som blir om en månad. Ytmaterialen och färgerna för kvisten har vi klart och lilla wc:n har vi klart så där får vi börja måla och spika. Efter midsommar kommer någon från Kronqvist bolagen och mäter fukten i golvet så får vi se om vi kan börja montera golvet ännu i juni. Vi har köpt låsen och handtagen till ytterdörrarna och väntar på att få ytterdörren vid huvudingången monterad så börjar vi ha huset tätt och klart från utsidan.

Här hemma går vi i samma banor dag in och dag ut, känns det som. Hampus vänder sig från mage till rygg, har fått börja sitta i matstolen och vill inte lämna ensam för en sekund heller. Melvin trotsar, leker stundvis väldigt självständigt och duktigt och kommer mellan varven ihåg att gosa med oss alla. Trotsen är som värst vid nattningen då han gärna klär av sig pyjamasen, slänger tutten för att sen be om att få den tillbaka för att sen kasta bort den igen (likadant är det med dricka, han ber om det men vänder sig bort genast han får det), bäddar om i sängen och slänger bort alla kuddar, mjukisdjur osv, och när vi har sjungit klart och ska bädda ner honom med det täcke/ den filt han vill ha sprättar han gladeligen med benen för att snabbt ändra sig och vilja bli nerbäddad med något annat. Ja, ni hör ju att man blir lite svettig. Men än så länge är det sällan man blir gråhårig, det som plågar oss mest just nu är egentligen när Hampus gnäller eller är missnöjd. Han vill så gärna vara med i alla sysslor men vägrar att trivas i bärsele/sjalen. Vi sover rätt så bra, Hampus äter en gång och Melvins gråtskåv är lite lindrigare och nu har vi också avvänjt honom från att behöva hålla handen genast han är missnöjd nattetid.

För övrigt får vi nog tiden att gå. Vi har varit på några mamma-barn träffar, säsongen för lustpartyn har kommit riktigt bra i gång och jag nöter gladeligen på asfalten med min rosa väska i högsta hugg. Sambon och jag har fått lite tumistid och det är en månad tills han får semester och vi åker iväg på tumisweekend till Åland. Nästa vecka fyller ju både jag och Melvin så någon form av kalas blir det i något skede.

Så det blev ett gott och blandat inlägg. Bara jag skulle komma mig till bygget för att ta mera och bättre bilder skulle jag kunna visa lite här också, men just nu är det lite dåligt på den fronten också. 🙂

De hungriga vargarna.

Jag har på gång ett inlägg med uppdatering från bygget, jag har själv bara varit dit en gång under de 2 senaste veckorna men jag har sett så mycket som att mellanväggarna på vinden har börjat isoleras och elmontören jobbar för fulla muggar där också. Så det börjar bli dags för bilder därifrån, bara vi blir tillräckligt friska och jag får tid att gå dit i lugn och ro.

Här hemma står varken tiden eller ungarna stilla. Hampus växer och utvecklas som ett skott, likaså Melvins talförmåga. Hampus äter ett mål potatis och grönsaker om dagen och därtill ammas han 7-9 gånger. Framtänderna där nere syns (och skaver i bröstet) riktigt bra nu och jag misstänker att de övre tänderna också är på gång. Melvins ordförråd ökar så fort så man inte längre hinner skriva ner alla ord vartefter han lär sig, och så sätter han gärna fysiken på prövning och upptäcker kroppens funktioner. Han försöker hoppa, balanserar på ett ben, vigulerar och ”står på händerna” och går på händerna när man gör ”skottkärran” med honom. Balanscykeln är han inte så intresserad av än heller, men det kommer med sin tid.

Och för att vara ärlig och berätta den mindre vackra sidan av att vara småbarnsmamma så tampas vi duktigt med Melvin under alla måltider. Jag visste att det förr eller senare skulle komma en period när barnet är mera kräsen gällande maten och av en eller annan orsak äter sämre. Och hur jag än försökt förbereda mig inför det mentalt så hade jag aldrig gissat att jag skulle bli såhär trött och lessen över det att ens barn bara ställer till med en massa drama vid matbordet.

Det första Melvin vill göra när han vaknar är att dricka, och det är helt okey för mig för han är annars också så hård i magen. Så han brukar då få dricka max ett halvt glas vatten, efter det gör vi morgontvätten och byter kläder. Sen brukar han också hinna leka en stund förrän vi sätter oss vid frukostbordet, och jag tänker det är helt okey så att vattnet hunnit sjunka ner lite och han hinner känna av hungern. Och under tiden vi dukar fram på bordet går han runt och snålas på precis allt som faller honom i ögonen, men givetvis får han inte något förrän vi sätter oss vid bordet. Sen går det ner ett par skedar gröt och så börjas det blandas, röras och klottas. Försöker man hjälpa honom mellan skedarna sitter han bara och grinar. Och så fortsätter det likadant vid varje måltid. Sen ber han gärna och ofta om bröd, och det kan han få efter att han ätit tillräckligt av varma maten men inte annars. Ber han om knäckebröd ändrar han sig snabbt och vill sen ha mjukt bröd, och så ändrar han sig pånytt och sen blir det endast en röra av hela situationen. Sen brukar det hinna gå knappt 30 min efter varje måltid så går han igen runt i köket och frågar efter mat, namnam, bröd, dricka osv. Det är ganska sällan som han äter hela portioner längre, men han äter ändå lite av varje som finns på tallriken och så begränsar vi drickat mellan tuggorna så att han inte ska dricka sig mätt.

Men det är ju tur att han inte är av den magrare typen, så en dålig matperiod ska vi väl nog klara av. Det värsta är bara när man hör honom släpa stolen för att komma upp till skåpet där brödet finns, och när man hela tiden måste förklara varför han inte kan få allt han är snål på. Ja det glömde jag ju nästan, vi vet ju int om han egentligen är snål eller hungrig. Han har aldrig svarat varken ja eller nej när vi frågat om han är hungrig. Däremot vet vi nog att han kan vara snål, och det tror jag hans mommo har lärt honom för hon om någon vet hur man skämmer bort ett barnbarn (och samtidigt struntar i föräldrarnas regler). 😉

 

 

Amningsfred.

Han ligger i babygymmet och jollrar och suger på sina händer. Han är en väldigt nöjd liten filur, en betydligt lugnare baby än vad Melvin var. Så är han också tidigare i utvecklingen och växer mer på längden än vad Melvin gjorde. Han är en baby i alldeles egen kaliber, och så välskapad och perfekt. Svärmor brukar skoja om att ”vi var väldigt noga när vi tillverkade honom”, haha!

Han är väldigt sällan vrålhungrig, och i och med att han är en så neutral person är det många gånger svårt för mig att tolka när han faktiskt är hungrig. Trots att det är vårt andra barn och man borde ha mycket kunskap i bagaget är det inte allt för lätt den här gången heller. Händerna suger han på väldigt ofta, både före och efter amning, så det är inte alltid ett tydligt tecken på hunger. Men ett tecken garanterar hans snålhet, nämligen när man lägger honom till bröstet gapar han för fulla muggar, slickar sig om läpparna och tar tag i bröstet med sina händer. Just när han får tag om bröstet brukar jag känna mig som en kossa som ska få mjölkmaskinen om sina spenar, men till lika älskar jag den känslan att kunna leverera en så fin vara.

Det är ganska ofta jag minns tillbaka till dom 3 första veckorna efter att både Melvin och Hampus föddes, de veckorna var plågsamma fram tills att babyn hittade rätt amningsgrepp och att amningen faktiskt började fungera bra och på rätt sätt. Speciellt när det gäller första barnet kräver det en hel del envishet, målmedvetenhet och ett fungerande mantra för att man ska orka kämpa genom den första tiden då allt är så nytt och obekant, och inte ge upp med amningen genast. Med andra gången genomgick vi samma procedur igen + en trotsande 1,5 åring vid sidan om som inte förstod vad som försiggick med den nya familjemedlemmen. Nu efteråt kan jag inget annat än vara stols över mig själv och mina barn att vi fått det att fungera så att vi varit nöjda.

Amningsfred för mig är att flera gånger om dagen få en lugn stund med mitt barn, att kunna ge barnet den närhet och näring genom ett så naturligt sätt. Omgivningen spelar ingen större roll, äta bör vi ju alla, men får man samtidigt sitta eller ligga bekvämt är det ju absolut ett plus. Man kan ju inget annat än tacka denna fantastiska människokropp!

amning
Hampus snart 3 mån. 

10 ”dålig förälder”- grejer jag gör

Under den senaste veckan har man kunnat se på några mamma bloggar en lite annorlunda lista. Och det kändes som att den listan passar min smak, så här har jag nu tänkt erkänna om 10 saker som gör mig till en ”dålig förälder”.

  • Jag/ vi fuskar allt för duktigt med Melvins dagliga tandborstning. Jag borde veta bättre och vi borde vara duktigare med tanke på den dåliga historian min munhygien har. (Under min barndom var jag stamkund hos tandhygienisten och tandläkaren p.g.a att jag fuskade med tandborstningen och åt för mycket sötsaker. Tack vare fuskandet har mina tänder idag ljusa fläckar som uppstått av dåliga munhygienen och allt för många början på hål.)
  • När Melvin blir tillrättavisad och p.g.a det blir lessen är jag ganska duktig på att ignorera hans gråt. Jag blir helt enkelt lite kallhjärtad, men tänker lite att varför ska jag trösta honom för att han gjort något fel?
  • Sen Hampus föddes har jag jämfört om mitt sätt att visa kärlek mot barnen är olika, alltså om jag typ favoriserar Hampus eller ser Melvin som ett äldre barn än han egentligen är.
  • I-paden är en trogen vän när det är dags för Melvins kvällsgröt, utan den tror jag nog att han skulle somna hungrig.
  • När vi är utomhus är jag inte så noga med vad han sätter i munnen, såklart ska han inte smaka på hundskit men kottar och stenar kan väl bara förstärka immunförsvaret?
  • Jag håller hårt vid Melvins dagmamma-dagar (dvs 2 dagar/ vecka) för att jag ska få njuta av det lilla lugna i vardagen.
  • För barnen ut bland folk med gårdagens meny runt i ansiktet.
  • Melvin har suttit framåtvänd i bilen enda sen han var 9 månader och vi upptäckte hans åksjuka.
  • Jag är väldigt sällan ute med barnen när jag är ensam hemma, bara av den orsaken att det tar förbaskat länge att få oss alla 3 påklädda för att sen hinna vistas ute i max 30min förrän vi sen måste in för att laga/ äta mat igen.
  • Jag föredrar att ha barnen ute på middagsvila av den anledningen att de då får dagliga nypan frisk luft, och trots att Melvin då sover 2-3 timmar önskar jag att han skulle sova längre.

Hur suger du helst?

Det känns som att jag ligger lite efter med bygguppdateringen här just nu, men det går framåt med raketfart vid bygget igen. Ventilationen och avloppsrören är dragna, i morgon börjar de med elinstallationen, mellanväggarna där nere är nästan klara, vi har börjat isolera på mellangolvet och vinden och alla fönster är installerade. Det är inte länge kvar förrän vi får sätta på golvvärmen där och efter påsken kommer muraren och murar upp spisen och skorsstenen.

Jag har kanske tidigare nämnt något om hur vi tänkt städa i huset, och då var det en självklarhet att vi ville ha en centraldammsugare. Men nu när vi väl måste bestämma oss känns det lite osäkert. Vi vet hurudan centraldammsugare vi skulle välja och den maskinen skulle antagligen kännas som ett bra val. Men vad gäller dammsugning tror jag nästan alla är lite trött på att släpa runt endera slangen eller dammsugaren. Dammsugaren krockar i alla möbler, den kan vara tung eller hjulen kan rulla dåligt, och så ser man ju gärna till att man stöpslar i den i ett centralt placerat uttag så att den räcker runt hela huset. Med centraldammsugaren har du bara en lång anakonda som du släpar efter dig (i vårt fall skulle slangen behöva vara minst 8m) och i de fall jag dammsugat med centraldammsugare har jag genast kunnat konstatera att slangen är statisk, så den drar till sig damm och hår och du får stötar av den om du bär fel materialer på dig.

Så nu får ni gärna hjälpa oss att knäcka nöten, och berätta era åsikter gällande val av dammsugare. 🙂

På 2 månader…

  • hinner en baby äta upp sig nästan 2 kg och växa 4,8cm.
  • hinner en baby hitta en dygnsrytm och börja skratta med ljud.
  • hinner en 1,5 åring trotsa ganska duktigt.
  • hinner en 1,5 åring lära sig flera nya ord/ vecka, såsom ”mellanmål”, ”tuoli”, ”bordi” (bordet), ”taxi”, ”Jenno”, ”mennään”, ”Hampus” m.fl.
  • hinner mamma plocka ögonbrynen 1 gång.
  • hinner mamma duscha länge och i lugn och ro 2 gånger.
  • hinner ett hus bli ganska långt klart med installerade fönster, vattentäta väggar och tak, installerad VVS, gjutet golv.
  • hinner man betala ca 50000€ i fakturor.
  • hinner man tänka otaliga gånger på framtiden med diverse studier, jobb, husprojekt och familjeliv.
  • hinner man både älska och hata sin mammakropp 2.0.
  • hinner man inte gråta lika många gånger som man gjorde under spädbarnstiden med första barnet.
  • hinner man få barnfri kvalitetstid 1 gång.
  • hinner man tvätta i medeltal 6 maskiner tvätt/ vecka och vika kläder dag in och ut.
  • hinner man med god tur vila ca 20 minuter/ dag.
  • hinner man visa sin kärlek och tacksamhet till sambon ca 5 gånger.
  • hinner man tänka på idéer för blogginlägg ca 100 gånger, men i verkligheten hinner man skriva om 2 av dom.
  • hinner man byta ca 500 blöjor.

BF- som i barnfritt.

Ja får väl säga att det är tur att vi inte ännu åkt in för att föda, för dethär kan bli sista lediga helgen före vi är föräldrar till två små skruttar.

Så med andra ord är läget stabilt och oförändrat. Sammandragningarna kommer och går och nu har jag också varit på akupunktur för att förhoppningsvis hjälpa murvlan på traven lite. I kalendern har jag ett och annat inbokat för den kommande veckan, så det vore väl ganska självklart att vi skulle få åka in till förlossningen då. Denhär helgen ville min mamma att Melvin skulle vara hos dom för dom skulle på någon familjejulfest idag, med olika program speciellt för barnen. Det passade ypperligt för oss, så i går kväll var vi till Fransmanni på trerätters och efteråt hade vi tänkt gå på bio, men vi hann aldrig på bion så vi tog en film här hemma i stället. Nu under helgen står huset för övrigt ganska tomt så det är faktiskt riktigt skönt när det är så pass lugnt i hushållet nu. Ikväll ska vi på sambons firmajulfest, och i morgon är det luciafest i byn.

Jag som annars är en morgonpigg person kunde faktiskt sova till 9 idag, och sen drog vi oss ännu i lugn och ro. Helt otroligt vilken vikt det har släppt av mina axlar när man inte behövt fundera på en massa rutiner längs med hela dagen, utan man har ätit när hungern krypit på och tittat på tv utan att nån hela tiden vandaliserat endera min mage eller tv-tittandet (eller hittat på hyss bara för att man satt sig ner en lite för lång stund).

På byggfronten ekar det ganska tomt och här i veckan var vi ju och beställde köksinredningen, samtidigt begärde vi offert och ritningar på skåp/garderob till grovköket och kvisten. Sen fantiserar jag också att vi under resterande månaden ska börja fundera på övriga ytmaterial och färgskalor. För övrigt har vi inga storslagna planer, vi får helt enkelt ta dagarna som dom kommer och vänta på lillens ankomst 🙂

 

En månad full av förväntan.

Så blev det första december och första gången på mååånga år när jag inte köpt en julkalender i tid. Men vår första nedräkning kräver ingen kalender, utan vi följer veckodagarna istället. Idag är det precis 2 veckor till BF, och på torsdag ska vi till mödrapolin för viktuppskattning. Ja tror vi får ro till att räkna ner till jul först sen när bebben är ute, och vi är ju inställda på att hen kommer senast på jul. *hosthost* Det blir ju aldrig som man tänkt, men är denhär andra i samma storlek som Melvin var så får vi troligtvis bli tidigare igångsatta.

Sen efter jul får vi räkna ner dagarna tills huselementen levereras och blir monterade, och sen får vi fortsätta att beta av listan med en massa deadline på olika leveranser osv.

För övrigt har vi haft en riktigt bra dag hemma med Melvin idag, trots att jag både haft ont i ryggen efter gårdagens stadskonkande med killen och flera sjuka sammandragningar. Vi har inte stridit om något blöjbyte, han har ätit exemplariskt och nästan helt utan att stöka till det både vid frukost och lunch och däremellan har han faktiskt varit riktigt nöjd med mitt försök till att orka närvara så mycket som han kräver. Böckerna har vaknat för hans intresse märkbart under senaste tiden, så jag tror vi måste önska ett par nya av julgubben. På tal om jul så har jag nästan planerat alla julklappar klart, men dessvärre så har jag ingen ork till att gå runt på stan längre. Så jag har snällt förvarnat sambon om att han antagligen kommer att få gå och julhandla själv i år, vilket han kanske var mindre nöjd över 😉

Nu ska jag förbereda frukosten och slänga i mig något kvällsmål. I morgon är jag barnfri så då ska jag försöka packa BB- väskan, bädda babyns säng och få fotoboken klar. I något skede har jag också tänkt ta mig tid till att göra en jullista så ni får reda på hurudan julfirare jag är.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑